Idag är det exakt 1 mån på dagen. På minuten så intågar vi kyrkan fram till altaret just nu. Vågar inte ens fantisera om hur nervös vi kommer att vara. Min bror ringde mig igår. Småpratade mestadels men han frågade hur det kändes och sa hur otroligt nervös de var när de gifte sig. Att hjärtat satt i halsgropen. Jag tror (eller jag har ju egentligen ingen aning...) att det är en känsla som när man föder barn, att man vet inte vad man har att förvänta sig. Förhoppningsvis gör det inte lika ont, ifall jag inte snubblar eller så ;)

 

Igår hade vi träff med personalansvarige på Porslinsfabriken. Vi ändrade menyn, som var uppdaterad, gick igenom lite praktisk information etc. 

 

Iförrgår provade jag klänningen igen. Röjde loss lite hemma för att se hur rörlig jag är i den. Den där underkjolen kommer att ställa till det för mig, värmemässigt. En miljon lager med tyg = 800 grader. Kommer nog att ta av den i festlokalen så man inte rinner bort.

 

Beställde även ett par vita ballerinaskor härom dagen. Bra att ha mellan fototagningar och när fötterna börja ge upp.

 

Jag har ett litet litet ilandsproblem med min klänning. Det är en smickrande v-ringning på klänningen. Jag vet inte riktigt hur bekväm jag kommer att känna mig att visa upp mina behag inför alla. Men det är det inte mycket att göra åt. Tur jag har en sjal.

 

Nu på förmiddagen gjorde jag sista inhandlingsracet. Presenterna till värden och bestman, och champagnen till limousinerna från kyrkan.

 

 

Nu är det helt och hållet klart framtill förberedelserna dagen innan.

 

Det kommer att kännas tomt när det är gjort. Vad ska man då planera och se fram emot ? Eller så kanske det enbart är härligt att få vara nygifta! :)